norrlandskingenjr

...då kommer man åt lådor och annat roligt! Tidigare höll sig Theo i närheten av oss när han körde gåstol. Numera gör han gärna egna utflykter i lägenheten. Han tycker att kökslådorna är väldigt roliga och minst en gång om dagen ser det ut ungefär så här:



                    
                 
                             

              Vem har gjort det här?        Inte jag...


   
                                            

Theo tycker att det är toppen att få sitta upp i vagnen och kika på omgivningarna när han är vaken. Han riktigt njuter i sin nya "Buggy-snuggle" -åkpåse. Igår tog vi en långpromenad på Tomtebo. Kul för mig att byta promenadstråk, vi har ju avverkat de flest gatorna runt Mariedal ett antal gånger. Vi avslutade promenaden hos familjen Klaminder som bjöd på fika, middag och trevligt sällskap. Efter all aktivitet gjorde vi en rätt så tidig kväll, Theo slocknade redan halv nio och jag gjorde honom sällskap en timme senare. Theo sov ganska oroligt och vaknade till och grät flera gånger. När han fick sova bredvid mig gick det bättre. Mardrömmar kanske? Eller bara mammalängtan?

Idag har vi också prommat med vagnen i vanlig ordning. Men det var ganska kallt och blåsigt så jag gav upp efter 45 min. Eftermiddagen har vi tillbringat hemma. Theo har varit lite smågnällig men förklaringen till det kom för en liten stund sedan; bajs! Han verkar ha fått fart på magen godingen. Fast att småbarnsföräldrar pratar mycket om bajs, det är väl bara en myt :-)

Matte chefade över morgonens tvättning och påklädning och fick erfara att morgontoaletten nuförtiden oftast utmynnar i en brottningsmatch. Theo snurrar så mycket att vi har fått överge skötbordet till förmån för sängen eller golvet. Jag minns när Theo kunde ligga på skötbordet och bli ompysslad hur länge som helst...det var tider det...

Idag har jag och Matte hunnit med en hel del ärenden. Och Theo har förstås hängt med hela dan. Jag tittade bl a in på hovrätten och ansökte om längre föräldraledighet. Som det ser ut nu får jag njuta av Theo på heltid i vart fall fram till den 12:e januari, troligtvis ända till mars. Efter en lunchmacka på stan beställde vi en ny "trapp" (vi byter hålig plastmatta mot oljad ek!), slog några bollar på rangen i Holmsund och inhandlade en kombinerad fäll/åkpåse till vagnen. Theo har växt ur vagnens mjuklift och vill numera gärna sitta upp i vagnen när han är vaken. Eftersom han snurrar runt så fort man vänder ryggen till så är det alltså sele som gäller. Den nya fällen har färdiga hål för vagnsselen och är mjuk och lurvig. Det blir kanonmysigt inför hösten. För tyvärr känns det ju som att den är på ingång...


 
Så här upphottad och höstfin blev vagnen. Om ni tittar noga ser ni den håliga plastmattan också :-)

Idag skymtade vi den första tanden i Theos mun. En vit liten strimma framtill i underkäken. Undrar hur fort de växer? Och kommer han att börja bitas när han äter nu?

Vet inte om det var tandsprickningen som orsakade det dåliga humöret men Theo är hur som helst gladare nu än för en vecka sedan. Det kan delvis bero på att han äntligen fick bajsa igår efter nio!! dagars väntan. Smakportionerna, som är ganska ordentliga nu, ställer till det för lilla magen tror jag. Jag och Theo har bara tagit det lugnt sedan morfar Bertil åkte hem = sovit, ätit, busat och prommat med vagnen.

Matte är hemma igen och fick med sig ett andrapris (efter särspel) från Ludvika. Det går bra på banorna nu!! Vi har tyvärr bara en och en halv dags kvalitetstid ihop, sen åker han till Finland och tävlar lite mer.

Jag lyckades faktiskt baka en fin födelsedagstårta till Matte som vi redan har hunnit trycka i oss två bitar var av. Smarrig var den!



Theo tränar på att sitta i soffan och det går ganska bra.

                                         

Idag fyller Matte 30 och några fler år...Eftersom han inte är hemma ska vi fira av honom ordentligt på söndag istället. En sån här fin tårta bakade Matte åt mig på min senaste födelsedag, får se om jag kan matcha honom och baka nåt lika fint och gott.

Morfar Bertil har hälsat på mig och Theo några dagar. Som vanligt har jag satt pappa i arbete och han har hunnit sätta upp en sänghimmel, mäta trapp och kök inför vår kommande renovering och kapa och klistra upp kabellister. Fast den mesta tiden har han förstås ägnat åt att busa och mysa med Theo.

Nu är vi på hemmaplan igen, fast bara jag och Theo. Vi åkte från Storuman igår morse och efter bara några timmar hemma var Matte tvungen att köra mot Örebro där han ska tävla imorgon. Helgen har varit rolig men intensiv. Vi festade både fredag och lördag för att fira att farbror Björn fyllt 30. Theo hängde förstås med och var på ganska gott humör.

Igår eftermiddag var han däremot på ett uselt humör. Han bara gnällde och grät hela kvällen, ingenting var bra. Vi tog till och med tempen på honom för att se om han hade feber, men den visade bara 36,5 grader. Eftersom han gnagde frenetiskt på sin bitring och allt annat han kom över så började jag misstänka att han hade ont i munnen. Kanske är det första tanden som är på väg? Till slut gav jag honom lite alvedon och han lugnade faktiskt ner sig efter en stund så pass att han kunde komma till ro och somna. Sedan sov han från åtta på kvällen till åtta på morgonen och vaknade bara för att äta. Skönt för både mig och Theo själv tror jag.

Han har varit lite grinig även idag fast inte alls så ledsen som igår. Antagligen är det bara en utvecklingsfas han går igenom nu. Han blir 25 veckor på lördag och jag har läst mig till ("Att växa och upptäcka världen" = bra bok om barnets utveckling) att det är mycket som händer i hjärnan ungefär mellan vecka 23-27 och att de då ska lära sig massor med nya färdigheter. Därför kan de ha det lite jobbigt under en period och behöva extra mycket närhet och uppmärksamhet. Det stämmer rätt bra in på Theo för tillfället. Han vill helst vara i famnen och bli underhållen hela tiden. Dessutom har han helt plötsligt börjat suga på tummen lite då och då! Han blir väldigt lätt frustrerad när han inte når sina leksaker eller när han kör fast med gåstolen. Och arg som ett bi blir han när han inte får något som han vill ha, tex tv-kontrollen. Det märks tydligt att vår lilleman har en egen vilja nu. På gott och ont verkar han dessutom vara av den envisa och tjurskalliga sorten som inte ger sig i första taget. Kan tänkas att han brås på sin mor i det avseendet...:-)

Idag har det ösregnat hela dagen och vi har bara kurat inomhus. Som tur var så var det andra som var villiga att ge sig ut i regnet och hälsa på oss. Vi har haft besök av både Lisa och Sebastian och morbror Jonas och moster Fia. Theos dåliga humör kom faktiskt av sig lite när vi fick gäster och nu ligger han i sängen och sover som en liten ängel! Jag ska fika och sedan göra honom sällskap.


På party!



Matstolen är bra att ha när jag och Theo är ensamma hemma. Här sitter han och kikar när jag diskar.

                                         

Som ni ser busar Theo runt i sin gåstol och det är full fart framåt som gäller numera. Igår passade han på att städa köksskåpet, hänga i ett draperi och nästan dra ner en spegel och en gardinstång. Dags att barnsäkra hemmet alltså!

Igår var vi på BVC för spruta nummer två och läkarundersökning. Theo klarade alla tester med glans. Han kunde dra sig upp från liggande till sittande och stående när han fick hålla i doktorns fingrar, han jollrade glatt och kunde gripa tag om en legokloss och flytta den från den ena handen till den andra. Även ryggraden, höfterna och fontanellen var som de skulle. Fast när läkaren skulle kontrollera höfterna knep Theo ihop lårmusklerna så att det inte gick att böja ut benen...Vår lilleman är tydligen ovanligt muskulös för sin ringa ålder. Måste vara allt hoppande som gett resultat.

Sprutan som jag fasade för var en baggis. Theo satt helt stilla i mitt knä och sa inte ett knyst. Han ryckte inte ens åt sig benet. Efersom han inte blev ledsen så gjorde det antagligen inte lika ont den här gången.

Tyvärr fick vi stöd i vår misstanke att Theo är allergisk mot komjölksprotein. Vi har gett honom gröt vid två tillfällen och båda gångerna blev han röd runt munnen. När vi sedan gjorde att "hemmatest" och satte lite mjölk på hans kind blev han röd där mjölken hade varit. Nu har vi fått en remiss till barnavdelningen på sjukhuset för att bekräfta allergin och prata om hur vi ska gå vidare. För tillfället fortsätter vi som vanligt, med helammning och mjölkfria smakportioner, eftersom han inte verkar reagera på att jag äter mjölkprodukter. Lyckligtvis så går han ju stadigt upp i vikt och följer sin kurva väldigt fint. Han väger nu hela 10 235 gram och är 69,5 cm lång. Stora killen!!

Matte tävlade i Sundsvall igår och tog ledningen på -5. De skulle ha spelat andra och sista dagen idag men var tvugna att ställa in på grund av regn. Matte vann alltså tävlingen och är just nu på väg hem till oss. Fast vi blir inte hemma länge, imorgon drar vi till Storuman och träffar alla Ferryaner. 

Igår tog vi en långpromenad till Svanparken och tittade på djuren och matade fåglarna. Nu är Theo så stor att han lägger märke till andra levande varelser och han tittade intresserat på fåglarna. Han är också väldigt förtjust i sin morbrors tre kattjejer som bor här hos mamma och pappa. Han vill gärna ta på dem och "pratar" (=skriker) glatt åt dem. Han är ju rätt yvig i sina rörelser och två av kissarna skyr Theo som pesten och sticker så fort han kommer i närheten, men den tredje damen har han faktiskt fått klappa.

Imorgon är min och Theos semester slut. Vi åker med mamma och pappa till Piteå och där möter Matte upp oss för vidare färd mot Umeå. Vi har haft det kul här i Gällivare men efter två veckor utan Matte ska det bli mysigt att samla hela familjen Ferry/Hannu igen. Tyvärr blir det inte så långvarigt. På måndag åker Matte till Sundsvall och tävlar där måndag till onsdag. Men jag och Theo är inte sysslolösa. Vi har bland annat bokat in mammaträff och besök på BVC. Dessutom har Theos kompis Sebastian kommit hem från semestern så honom tänker vi hälsa på.

                         
Theo busar med min farfar.                  Och somnar sedan av utmattning.

    

Nu kan man nog säga att Theo sitter själv utan stöd. Fast när han leker alltför ivrigt tappar han balansen. Då är det tur att någon sitter bakom och fångar upp!

Som rubriken antyder är jag och Theo är i Gällivare. Det kändes tråkigt att stanna kvar i Umeå när alla andra reste därifrån så vi bestämde oss för att hänga med hem till mormor och morfar. Det är skönt för mig att ha lite fler armar att dela med mig av Theo till och Theo blir ordentligt bortskämd med massor av underhållning hela tiden. Det är mysigt att vara "hemma"! Det enda vi kan klaga på är vädret, ca 12 grader i skuggan och nordliga vindar...brrrr

Theo fyller ju 5 månader idag och vi har firat av honom ordentligt med en smakportion mangopuré. Han rynkade lite på näsan och ryste men åt sedan upp alltihopa. För tillfället ligger guldklimpen ute och sover i vagnen. Han har snart sovit bort två timmar. Den norrländska luften är rena sömnmedlet!